Kina

Ja nu är det en vecka kvar av vår Kinaresa och om exakt en vecka är vi förhoppningsvis på ett plan påväg från Moskva och har ungefär 30 minuter kvar av flygtiden innan vi landar på Arlanda i Sverige.

Idag har vi haft vår presentation, jag glömde bort mig och missade lite, men det var inte av någon större vikt, fick trots allt fram huvudbudskapet med det jag ville säga.
Det var lite småjobbigt med presenationen då högsta hönset från företaget, dvs VDn var där och lyssnade.

Nu är det i alla fall ur världen tack och lov, och det verkade som de var nöjda med vad vi presterat.

På eftermiddagen blev det gruppfotografering tillsammans med James och Wei Wei utanför Air Garden. Det var skolan som ville ha en bild och jag passade på att skicka fram min kamera också så jag fick denna bild tagen:


Dessutom passade jag på att ta en bild på James, Wei Wei och Pan Yu:


Nu ska jag strax in i duschen för att fräscha upp mig inför den gemensamma middagen vi ska ha med skolan ikväll. Sen när vi väl kommer hem blir det till att packa det sista inför imorgon, så det går snabbt att packa det absolut sista imorgon.

Sen var jag även på snabbköpet här på campus och där träffade jag den gullige ungen igen och idag hade jag med kameran, så jag frågade om jag fick ta en bild.


Det var ju trots allt sista gången jag shoppade där, för som sagt imorrn sticker vi till Beijing och den sista etappen av vår resa inleds.

--Svar till kommentarer:---
Pappa: Nja, jag kräver väl inte direkt att ni ska kommentera eftersom jag vet att jag är 6 timmar före och att livet där hemma troligen flyter på som det alltid gör, med jobb och allt vad det innebär. Fast det är alltid kul att få någon respons, men jag vet att det är många som läser för de inte hinner kommentera osv.
Kinas bilköer är inget att vara glad över de är HEMSKA! Jag vill absolut inte köra bil här! Det låter som du hamnade i rusningstrafiken.
Torget blir nog inga problem, kommer säkert va en massa kineser som glor på oss vad vi än gör, vi har skojat att vi ska stå på ett podium en hel dag som statyer, haha.
Ja idag blir det presentation som gäller, vi får se hur det går.
Jag klarar vikten till Beijing det är efter Beijing vi får se vad som händer, i värsta fall får jag väl böta lite för överlast eller se ut som en Michelin gubbe, hehe.

Mamma: Jag tänker ju lite på vikten ändå, vet inte om de är så snälla att man får betala, för tydligen hade Kristin haft överlass ett tidigare år och då gick de bakom knuten och tog på sig en massa kläder istället.
Jag vet vad det är jag vill ha med mig hem, därför slänger jag det som jag inte behöver och det som jag kommer att behöva köpa nytt i Sverige igen.
Pengarna tryter inte, tog ut två och ett halvt och har knappt ens gjort av med femhundra än. Om Beijing blir som Shanghai i kostnad kommer jag inte att göra åt tvåtusen, men vi får se. Har pengar kvar på kontot också så jag klarar mig, men det är snällt att ni tänker på mig.
Det ska bli så skönt att få komma hem igen och jag är nog glad att konfirmationen är på söndagen, så jag har lördagen på mig att ställa om mig igen. Annars hade jag väl vart en glad sprudlande och trött zombie eller nått, hahaha. Vem vet?
Du får hälsa tillbaka :D

Vaknade 5.30 av att det åskade ute, snacka om att jag var snabb ur sängen för att rycka ut datorn och min batteriladdare. Jag vet inte hur bra det kinesiska elnätet är, eftersom allt här är på en höft typ. För min del är det bättre att vara på den säkra sidan.
Sen har jag haft lite problem med att få hem mina bilder, igår ville inte server hemma vara med alls eller så är det min uppkoppling här som inte vill, typiskt. Försöker få hem Zoo bilderna i alla fall.

Nåja, idag bär det av till Hangzhou, och eftersom det åskat och regnat är det mer friskt ute. Så det blir inte lika varmt idag förhoppningsvis.
Det visade sig att resan till Hangzhou är en vi sent kommer att glömma. Det var sagt att det tar 2 timmar från Ningbo, allt flöt på fint och vi dundrade fram på motorvägen över 120 km/h, troligen i den hastighet som var bussens maxhastighet eftersom chaffisen hade gasen i bott.


Vi kommer ikapp en bilkö, utan dess like, det var 4 filer på motorvägen och bilar,lastbilar och bussar byter friskt mellan filerna för att komma fram snabbare. Busschaffisen slår på radion eftersom kön stod still, yay. Det enda jag förstår av radio är ”Ningbo” och ”Hangzhou” så jag frågade Tina, som var med eftersom Wei Wei var sjuk, lite synd då det var hennes hemstad vi åkte till. Tina säger att det skett en trafikolycka längre fram.
Jaha, tänkte jag och trodde vi skulle bli ståendes, men tack och lov rullade köerna sakta men säkert framåt och ibland stod vi helt stilla i några minuter. Tog ca 45 min att förflytta sig 3km.


Tydligen hade olyckan inträffat tidigare och när vi kommer fram till olyckplatsen så möts vi av den här synen. Inte undra på att det blir långa köer när de ska städa upp efter olyckan för hand, och de är inte så effektiva, någon står och röker, en annan gör något annat osv.
Ja herregud, vi kom fram till Hangzhou 11.30 och vi hade lämnat skolan 8.30, sen skulle vi återsamlas vid bussen kl 16. Så vi hade inte så där jättemycket tid på oss.

För våran del blev det att gå längs med West Lake och käka på någon mysig uterestaurang, de snackade inte engelska men tack och lov var menyn på engelska. Dock hade de inte allt, men min rätt hade de, fläsk i sötsur sås. Det var gott, men det var lite maffigt då jag inte orkade äta upp allt.


Vi knatar vidare längs sjön och vi blev fotade såklart, vad annars, skulle förvåna mig om ingen ville fota oss. De är inte diskreta heller även om de ”försöker”, typ en vik-mobil av modell stor-och-klumpig som du håller i handen precis som du läser något på skärmen, men istället trycker du på kamera knappen och ett ljudligt kamera ljud här. Verkligen diskret eller inte.

Nå väl, det började mullra lite och vi uppsökte en toalett och jag tyckte det var lite obehagligt att höra mullret från åskan. Då jag fortfarande tycker det är obehagligt. Utanför toaletten hade Hannah, Linda & Michelle stött på en ”sopgubbe”, som härmade allt de sa, var häftigt att höra.


Sedan begav vi oss vidare och då kommer åskskuren, jisses vad det regnade. Sandalerna blev pissvåta, men vem har dött av lite regn? Inte jag i alla fall och det är inget jag tänker börja med nu heller.


Idag har vi bland annat blivit fotade med kinesiska killar, som vill ha västerländska flickor bredvid sig. Jag tycker det är okej när de kommer fram och frågar än dem som fotar i smyg, som om vi vore något väldigt exotiskt.


Jag hade skojat när vi anlände till Hangzhou att vi inte skulle vara hemma förrän 20, för det skulle säkert inträffa något som gjorde att vi skulle bli sena. Mycket riktigt, när klockan är 16 saknar tre klasskompisar och tydligen befann de sig långt bort och fick inte tag på en taxi. I början var det inga sura miner, men ju mer klockan tickade desto mer frestade det på allas tålamod. Under tiden som vi väntade satt vi och såg på James Bond – Casino Royal dubbat på kinesiska. Vi hann nästan se färdigt hela filmen, 1,5 timmar senare, innan de sista anlände. Klockan var 17:45 när vi äntligen lämnade bussparkeringen.

Resan tillbaka till Ningbo flöt på bra, ända tills några undrar om vi kan stanna för att de behöver gå på toaletten. Jag hade sett redan när vi åkte upp att det var ont om toaletter så jag hade gått innan vi åkte tillbaka, så det blev stopp i 10-15 min på nått rastställe innan vi äntligen fortsatte mot Ningbo.
Väl tillbaka utanför campus besökte vi bakgatan och jag och Linda köpte oss varsin ananas på pinne, mycket gott.

Nu blir det strax sängen, för imorrn ska vi göra färdigt det sista till företags uppgiften, sen blir det även en sväng till Walmart. Så med andra ord kommer dagen imorgon att bli relativt lugn.

Jag hoppas att allt är bra med er där hemma, jag hör inte så mycket från er. Varken i form av kommentarer eller mail, men jag misstänker att ni har fullt upp med det vardagliga livet?
Sen är det troligen lite med tidszonerna också, jag är ju 6 timmar före er, hehe. Förresten så kändes det som svensk sommar idag här, då när vi var på restaurangen och åt, riktigt härligt. Kommer troligen inte va så när vi väl kommer hem igen. Jag misstänker skarpt att det lutar åt regn, skulle inte förvåna mig.

--Svar till kommentarer:---
Pappa: Jasså du tänkte så du, ja det har vi ju redan märkt av. Det är en helt annan luft här nere, saknar Sverige med dess friska klara luft! Det är så skitigt här nere att en vit vägg inte är vit utan snarare nått gulaktigt.
Hehe, så kan det gå när tekniken lever sitt egna liv. Sevärdigheter kommer vi att se mycket av idag och framöver, på lördag åker vi till Beijing och där väntar muren, förbjudna staden och himmelska fridens torg, som vi ska besöka på söndag 1:a maj :D
Ha’re~

Vaknade i natt vid tre och precis innan jag vaknade hade jag en märklig dröm. V hade landat i Sverige och var på väg hem med tåget och alla var på samma tåg, det var ett InterCity tåg, och jag klev av på något som liknade Herrljunga station men det var Gnosjö.

Det hela var jätteknepigt, för Dennis var där och hämtade mig men jag fick aldrig någon chans att krama honom utan vi åkte upp till svärföräldrarna. Väl där försöker jag få en chans att krama Dennis, det går inget vidare och det slutar med att jag ropar på honom och han vänder sig om med något märkligt uttryck. Något i stil med irritation fast ändå inte. Jag ger honom en kram men jag får ingen tillbaka, sen ser jag en gammal tant som kommer ut från finrummet med en massa pengar i handen, och det mest märkliga av allt var att svärfar skulle duscha och sprang omkring i bara kallingarna!

Har ingen aning om vad mitt undermedvetna försöker säga mig, att jag längtar hem fast är orolig?

Idag har vi varit på ett tempel, det blev en 40 minuters lång resa för att komma dit och väl där så fick vi gå och gå och gå, för att ta oss från parkeringen till själva templet.
Tyvärr gick det inte att ”klättra” i bergen, då det var stängt, så vi gick runt på templet istället, enligt Wei Wei var det ett litet tempel, men det var stort för mig och som en labyrint att hitta runt.

Vi hade lite svårt att veta var man fick gå och inte, men där dörrar var öppna och ingen kom och sa till oss, där tittade vi i alla fall in. När vi fått nog av templet gick v ut och begav oss mot nått torn, det var långa trappor för att komma dit och det kändes i benen vill jag lova, men det var värt mödan. Tack och lov!

Det har varit varmt här idag, över 30 grader och stekande sol. Jisses, jag tog med mig 5 flaskor vatten och nu efter dagen återstår det 1,5st.
Efter templet skulle vi till ett tehus och tydligen var det meningen att vi skulle betala själva. Tycker det varit lite dålig information vad vi ska betala själva och vad som ingår i resan så att säga. Hur som så var det någon buffé och te, som serverades på tehuset. Många i klassen skippade tehuset och drog till Shamrock istället.

Jag var lite skeptisk mot tehuset, tittade lite snabbt på buffén, men det var inget som tilltalade mig. De andra tjejerna ville stanna och prova, så jag tänkte att om det inte kostar så mycket kan jag prova, men när jag får veta att de vill ha 58 spänn, för något som jag garanterat varken kommer att dricka eller äta, nej tack.

Med facit i handen är jag glad över mitt val, då teet serverades med bladen i. Jag verkligen avskyr att få teblad i munnen, det är det vidrigaste jag vet.
Nu är vi i alla fall tillbaka på campus, jag köpte mig nudlar som jag äter, blir nog även ananas på pinne lite senare också. Tanken är att jag och Linda ska slutföra vår ppt för företaget och sedan blir det en skön och välbehövlig dusch för mig innan det blir sängen.
Imorrn 8.30 avgår bussen mot Hangzhou, som vi ska besöka under dagen.

--Svar till kommentarer:---
Pappa: Nja, det tror inte värmen kommer va så farlig i Beijing, Ningbo ligger mer söderut. T ex nu när vi hade över 30 grader här i Ningbo hade de bara runt 16 i Beijing. Det jobbiga i Beijing kommer nog va människorna, samt att det är majdagarna när vi anländer 1/5-3/5, så det lär va mycket folk i rörelse då. Jag är inte förvånad att han har noll koll, men du får väl hälsa tillbaka. Ha’t.

Måndag igen och den sista måndagen i Ningbo. Känns skönt att veta att alla dagarna den här veckan kommer bli dom sista vi spenderar här i Ningbo, innan vi drar vidare till Beijing på lördag med flyget.
Planet kommer lyfta 16 (10 svensk tid) och vi är framme 18 (12 svensk tid), så lördagen kommer bestå av att packa det sista i väskan och checka ut från hotellet, samt bege sig mot flygplatsen för att sedan på nästa flygplats bege sig till nästa hotell och checka in.

Wei Wei har hjälpt oss att ringa hotellet och meddela att vi kommer lite senare och det skulle inte vara några problem, tack och lov. Fast vi får väl se när vi väl kommer dit.
Nåväl, idag har dagen spenderats med Tai Chi, kinesisk kalligrafi och solning. Här har det minst sagt varit varmt idag. Det har varit vad ni där hemma kallar för högsommar värme, med en gassande sol och svalkande vindar.


Tai Chin var svår, jag som har svårt med min kropps koreografi hade det inte lätt, men jag lyckades få till det någorlunda ändå. Fast jag vill inte påstå att det var det roligaste gjort, men nu har jag provat på det i alla fall och kineserna är jätteviga!!
Vi var ute på en basketplan och utförde Tai Chin på och solen tyckte förstås det var kul att värma oss. Jag hade glömt vattenflaska, för jag trodde vi skulle få va inomhus, och så fort vi fick vila lite satte jag mig i skuggan och svalkade mig.

Eftersom det är så varmt har jag druckit massor med vatten och imorrn ska jag ha med mig massa vatten. Det är imorrn vi ska till ett tempel och sedan ”klättra” i bergen och som grädden på moset ska det bli över 30 grader också. Shorts, sandaler och linne blir vad som gäller. Ska även försöka få tag på en hatt så jag kan skydda huvudet mot den gassande solen.


Eftermiddagen spenderades med att strosa omkring lite på campus efter att jag ätit, kyckling med ris. Jag och Linda kom fram till att den dagen INGEN kines glor på oss, den dagen ska vi komma ihåg. Fast det lär inte hända oss, bara för att jag tycker det är varmt och går i shorts och linne fast det är ”vår”, så måste kineserna glo.


De glodde inte mindre när jag och Linda la oss på gräset under ett träd och solade benen, i ett tappert försök för att bli av med den enormt snygga sandalbrännan vi fått på fötterna.
Kan säga att det var avkopplande och rogivande att ligga där i gräset och kolla upp i trädet ovanför.
Fast det var som Linda sa, det hade varit bättre om vi inte hört trafiken, då det går en relativt stor väg precis utanför campus. Nåväl man kan inte få allt här i världen, vi fick ändå vår lugna och avkopplande stund och det var det värt, även om mini-myrorna tyckte vi var roliga att klättra på.


När sedan lektionen började var det dags att öva kinesisk kalligrafi, vilket visade sig vara svårt men kul. Det är nästan som att skriva med akvarell penslar fast ändå inte, då penslarna är större och bredare och troligen tillverkade på ett annat sätt.


Nu verkar det som vi ska iväg till Shamrock för att fira Wei Wei som fyller 22 idag, min mage har varit lite risig idag så jag var tveksam till om jag ville med men Linda tjatar på mig att jag måste me. Så jag ska väl med, kan inte låta magen bestämma över mig, ska banne mig unna mig den där supergoda steken även om den är "dyr", hehe.


--Svar till kommentarer:---
Hannah: Javisst är den, det gäller att va med på avtryckarknappen :D

Pappa: Ja, det var lite synd, men för mig är det inte hela världen om jag inte får se en livslevande panda i Kina.
Här dricker vi nästan hela tiden, men det behövs i den här värmen annars blir det bätskebrist och kanske till och med solsting och det är inget jag vill uppleva.

Mamma: Nja, gojorna är inte jag och Dennis, fast de satt å typ "hånglade" efter att jag tagit den bilden, enligt Linda spydde de i varandras munnar, jag vet inte.
Låter som jag får ta igen påsken till nästa år, verkar som ni haft jättetrevligt, här nere firar de inte påsk som sagt, och då vädret är mer sommaraktigt än våraktigt blir det lätt att dagarna blir likadana ungefär.

Såklart att jag klarar detta, jag har ju stöd av min superhärliga rumskompis Linda. Vi hjälps åt och håller humöret på topp, inga sura miner här.
Nu är det inte så många dagar kvar på denna resa heller och det känns skönt, tror jag kommer känna en enorm lättnad när jag får kliva av planet på Arlanda och äntligen veta att jag är tillbaka i Sverige och på väg hem till Dennis.

Jag märker att det är sent då du skrev din kommentar då du har råkat stava som en kratta, hehe, men det är okej att va trött, jag skriver inte bättre själv när jag är trött.
Ska bli spännande att se rummet när det är färdigt, ser fram emot det.
Hälsa alla.

I morse hade jag en så skum dröm:

Jag var ute och körde bil i mörkret, en kompis BMW, fast den var vit och i bak hade den en fetstor BMW logga som höll på att gå sönder, så det blev bara en stor blå rund cirkel kvar. Tydligen var det glas runt så jag fick stanna och plocka upp det titt som tätt, det kunde inte ligga där på vägen.

Helljuset var ingen höjdare heller, knappt jag såg 50 m framför bilen. Jag åkte upp till svärföräldrarna och mötte svärfar i mörkret med en pall och palldragare på grusvägen, ingen aning om vad han gjorde, men drömmar är skumma.
Hur som jag hälsade på svärfar och körde vidare till gården och parkerade på gräsmattan istället för bakom deras bilar. Även om jag körde rakt in på gräsmattan så stod bilen väldigt snett. Svärfar kom gåendes tillbaka och undrade hur jag skulle ta mig där ifrån, då bilen stod väldigt snett och tydligen stod även en annan bil där också. Jag sa det löser sig och skulle just bege mig in till huset för att göra något.

Då hör både jag och svärfar ett ljus som liknar ett JAS-plan, självklart tittar vi upp mot skyn för i normala fall flyger inga JAS-plan på natten. Istället dyker det upp ett flygplan, ett sådant flygplan som jag är van vid att se som en liten prick på himlen, nu var det rätt nära och vi kunde se lamporna under planet. Du vet de lampor som talar om att det är ett flygplan med vingar som flyger där. Jag tänkte inte så mycket på det och var på väg in, men kastade en blick till upp mot skyn och då ser jag det. Planets högra motor brinner (det hade bara två, en på vardera vinge) och förlorar snabbt höjd. Jag får upp min kamera och lyckas få några kort på händelsen, sen ser jag och svärfar hur planet försvinner bakom granarna och efter en liten stund ser vi eldslågor som slår upp över granarna för att sedan dö ut och det är bara rök och ett orange sken som syns.

Jag undrar vad vi ska göra nu, om man ska ringa SOS eller inte, det finns inget vi kan göra. Sen vaknade jag upp och jag har ingen aning om hur fortsättningen gick på drömmen. Jag vet heller inte om den kan betyda något, vad tror ni där hemma? Linda hade en gissning att jag kanske längtar hem men är rädd för flygresan. Jag själv vet som sagt inte, ibland är drömmar något omedveten och ibland försöker de säga oss något.

För övrigt idag har jag inte gjort så mycket. Linda och jag har suttit och filat lite på ppt presentationen för Xinye, supertråkigt men det måste göras.
Vid 15.30 var det dags för fotbollsmatchen mot kineserna. Jag och Hannah skulle inte spela utan titta på och fota istället. Så vi gick mot planen lite senare.

Väl där inser vi att det är låst vid alla ingångar till fotbollsplanen. Jag förstår inte vad det är med kineser och låsa in allt. Efter lite hjälp av andra studenter som vi kände igen från gårdagen kom vi tillsist in och gick bort till våra klasskamrater.

Jag hade med mig mitt stativ och teleobjektivet satt på kameran. Pan Yu kallade mig "The Swedish Press" och att vi såg väldigt proffisionella ut med våra objektiv och kameror. Jag bara skrattade och sa "yes". Lyckades faktiskt ta några bra bilder, även om det visade sig va väldigt svårt att försöka ta bilder från stativet.

Så det slutade med handhållen och slutartider på 1/500 för att frysa rörelserna.
Det verkade som matchen skulle bestå av två halvlekar på vardera 45 min, men den andra halvleken blev nästan 1 timme. Kineserna verkar ha lite egna regler, jag fattar som vanligt inget om fotboll, och tydligen var det okej för kineserna att ta in en amerikanare, en svensk och en spanjor för att de låg under.

Trots deras tappra försök slutade resultatet med 10-5 till Sverige aka DG.
Pan Yu skämdes lite för att vi slog kineserna, tydligen har de som spelat föregående år förlorat och nu kommer vi och vinner. Shit happens.
Här nedan följer några av de bilder som jag tog under matchen:





Här är seger dansen när matchen väl var avslutad. När fotbollen äntligen var avslutad begav vi oss iväg till Shamrock för att fira, det blev pasta i tomatsås för mig idag. Det va gött, dock var spaghettin underkokt, men bättre än inget trots allt.
Jag och Michelle begav oss tillbaka till hotellet, då vi inte ville följa med ut.

Imorrn väntar besök på Zoo, och jag hoppas att vi ser många fina djur och att det inte är en massa människor där, samt att det är någorlunda jämnt väder, så jag vet vad jag ska ha på mig!
Har även kommit på att jag inte kan skriva korta inlägg uppenbarligen, men desto mer får ni att läsa.

--Svar till kommentarer:---
Jonna: Eller så blir det som svärmor sa: snö :D
Tja, här har vi haft ca 25 grader å vår å enligt kineserna ska det gå att steka ett ägg på asfalten när det är sommar. Jag är glad att jag inte är här när det är sommar. Kineserna tittar konstigt på oss när vi går i shorts och linne, men för oss är det varmt men för dem kallt, och när vi säger att den här temperaturen är som Svensk sommar tittar de på oss med stora ögon.
Lycka till.

Pappa: Ja, det är bra att vara isär från varandra ibland så man får tid att tänka lite osv. Usch tvätta bil, det är inget jag gillar sådär super mycket, fast det kan va kul ibland.
Du får akta dig för solen, tydligen ska ozonlagret va tunnare än vanligt över Skandinavien så UV strålningen tar extra starkt.
Inte sjutton vet jag, jag firar ingenting och än är det inte 1:a maj, fast vi befinner oss i Kina då, så vi lär väl märka om det är något speciellt eller inte. Du får ta å hälsa tillbaka till Monica.

Dennis: Pfft, jag är inte lat! Jag tycker bara inte att det är kul att jaga en plastboll, har aldrig riktigt gillat fotboll, inte min grej. Hade vart mö roligare om det vart badminton, tennis eller beach volleyboll. Då hade vi ägt stort! Haha!
Saknar dig~

Om exakt två veckor befinner jag mig i Sverige igen och vid den här tiden sitter jag på Stockholms Central och väntar på tåget hem, som avgår 15:06. Vi landar 10:55, så det blir lite dötid men det pratades om att vi skulle låsa in väskorna och gå ut på stan å käka. Ska bli så enormt skönt!
Jag längtar redan lite grann. Kommer va en oerhörd lättnad att få kliva av tåget på stationen hemma och möta Dennis igen. Är det någon jag saknar riktigt mycket så är det honom. Jag saknar er andra också, men det är ändå något speciellt med den jag älskar och lever med.

Jag är trots allt inte van att va borta från honom över en måndag ju! En vecka har hänt tidigare, men å andra sidan, det finns mycket tid att tänka på vad han verkligen betyder för mig och så vidare.

Idag gick vi upp vid sju för vi trodde vi hade lektion vid nio, men tydligen var den flyttad till tre, så vi fick vackert gå nerför det 114 trappstegen igen och tillbaka till hotellet, för att sedan bege oss till fots till Walmart. För skojs skull hade jag på min stegräknare i mobilen, och nu med facit i handen har jag gått 15 727 steg idag, och det känns vill jag lova!

Väl på Wanda Plaza strosar vi först omkring och vi landade på Starpower där jag hittade två cd skivor som jag köpte – U2 18 singlar och Lady Gaga 3 cd skivor för endast 100 spänn!
Inne på själva Walmart hittade jag äntligen ett par byxor som passade både över höften och i längden, samt två t-shirts och ett par shorts. Betalade inte ens 200 för det och då är även min kära nudelfrukost på burk och lite godis inräknat. Kläderna var det ”dyraste” av mitt köp där.


Sen begav vi oss tillbaka till skolan efter att ha shoppat vad vi behövde, jag tog även ut lite pengar också. Det är mycket smidigare att betala kontant, tro det eller ej, men det går faktiskt fortast!
Visst, det går att betala med kort, men det tar en evighet! Nä, tacka vet jag kontanter.


Lektionen vid tre bestod av att kinesiska studenter kom för att lära oss kinesiska spel av olika slag. Vid vårt bord fick vi 3 tjejer, som lärde oss två kinesiska kortspel. Dö-tråkiga om ni frågar mig. Vi förstod inte riktigt poängen, så vi lärde dem skitgubbe och Uno istället. Det var kul och de hade kul också, vilket är huvudsaken.


När tiden flugit förbi begav vi oss mot bakgatan och dess gatustånd, där jag köpte en ananas på pinne. Det är jättegott.
Nu sitter jag och Linda på vårt rum och filar på våra sista artiklar, som ska upp på webben idag. Senare ska vi försöka jobba lite på vårt projekt lite grann och jag ska även studsa genom duschen. Håret blir jätteflötigt på bara några dagar!
Imorrn blir det till att titta på när klasskompisarna möter ett kinesiskt fotbollslag. Jag tror kineserna kommer vinna stort, men det ska bli kul att titta på i alla fall.
För min del blir det stativ och teleobjektiv som gäller.

--Svar till kommentarer:---
Jonna: Ja, det var en riktigt rolig födelsedag full med äventyr. För min del är det kul att få kommentarer från Sverige och ha lite koll på hur ni där hemma har det osv.
Ja idag är det bara två veckor kvar tills jag är tillbaka i Sverige igen, känns skönt att resan drar sig mot sitt slut. Jag vill hem!

Morfar: Oj oj oj, det låter spännande detta. Jag vet att hund är en delikatess och tydligen äts den på vintern, inget jag är sugen på att prova, en manet räckte för mig, slibbigt.
Nej kineserna firar inte påsk, och det gör inte jag heller inte nu i alla fall, fast vi kanske skulle köpa lite chokladägg och fira lite, men det återstår att se.

Idag har vi kommit halvvägs på vår resa, 18 dagar har passerat och det är 18 dagar kvar.
Tiden bara flyger fram, går enormt snabbt, så snart är jag väl hemma igen. Går tiden lika snabbt för er där hemma eller?

Idag börjar den så kallade examinations veckan, då vi ska jobba med vårt projekt. Vi fick lite information i klassrummet vad som gäller. Vi får fria händer att jobba med uppgiften som vi vill, istället för att sitta i klassrummet, som det stod i schemat att vi skulle göra först.
Det finns inte så många eluttag i salen, samt bänkarna är rent utav hemska!

Nå väl, så när de informerat vad som gäller begav jag, Linda, Michelle och Hannah oss av till The Air Garden här på campus.
Det är en 7 våningar hög luft trädgård, jättehäftigt. Det blåste lite när vi var högt upp, och tanken är att man ska gå där för att lugna själen typ.


Det är verkligen välskött grönska här och det är inte ofta de använder maskiner heller. Maskiner används till att klippa gräset, till allt annat används hederligt handarbete, men fint blir det.


När vi gick hem från The Air Garden, såg vi dessa två killar. Vi har ingen aning om vad de gjorde, om det kanske var någon tävling av något slag, såg kul ut så jag fångade dem på kort.


Vi gick upp på våra rum, och idag har jag tvättat lite kläder i handfatet. Blev väl inte direkt jätterent, men helt klart bättre än innan.
Sen provade vi en ny restaurang på skolan, blev ris med kyckling, mycket gott dock lite mycket ben i kycklingen för min smak. De snålar inte här, allt ska användas!

Efter det satt vi i Hannahs och Michelles rum och försökte komma på namn och logotyp till Xinye. Det visade sig va svårt, men vi har förflyttat oss lite närmare, vi får väl försöka enas imorrn.
Jag har gjort ett utkast till en logga som skulle kunna användas, men färgerna kan ändras samt företagsnamnet.

Har jag sagt att den enda nackdelen med hotellet är städerskorna som kommer kl 9 på morgonen och ibland även tidigare?
Idag kom de inte förrän efter 12, skönt, tack och lov har vi lås på vår dörr så de kan inte kliva rätt in som de kan i Hannahs och Michelles rum.

Snart blir det till att hoppa in i duschen och sedan sängen för att orka med morgondagen.

Glöm inte att kommentera, jag ser att det är några som läser. Vore kul med lite kommentarer också. Alltid kul att läsa och svara på och veta vad ni där hemma har för tankar osv.

Idag hade vi vår sista lektion med, Tina och den simpla kinesiskan vi fått lära oss. Dock vet jag inte hur stor använding vi har av allt vi lärt oss, dels för att det mesta är svårt att komma ihåg osv.


Hur som, det har ändå varit lärorikt. Det mesta vi fått lära oss skulle vi kunna ha använding av, dock vet vi inte vad svaren betyder och det kan då bli svårt att kommunicera.

Nå väl, under lektionen fick vi reda på att eftermiddags lektionen var inställd. Så vi bestämde oss snabbt för att sticka till ett Spa, eftersom den ursprungliga planen var att åka imorrn, men som visade sig att hela klassen hade samma planer.
Sedan har det regnat idag och det ska tydligen bli bättre väder imorrn, så vi stack till Spa't.

Jisses vilken upplevelse, jag har suttit i ett 30 gradigt vatten med fiskar som käkar på en. Känns ungefär som när fötterna har somnat och ska sedan vakna igen, samma stickande känsla, men skithäftigt!
Jag tyckte först det var både obehagligt och att det kittlade, men det gick över när jag tänkte på annat.

Linda och jag tog även en helkropps massage, va skönt det var samtidigt som det gjorde lite ont emellanåt, tror jag har massor med "knutor" i min rygg.
Har även badat i en bubbelpool som var 39 grader varm, snacka om skönt.

Hela kalajset gick på 316 spänn, tycker det var en väl unnad slant, nu är inte ryggen lika stel. Det enda jag saknade var manikyren, men den kan jag ta senare när naglarna växt ut lite.

Väl tillbaka till campus begav jag mig av till snabbköpet på området för att köpa lite kvälls snacks.
När jag kommer in så hör jag en av de som har hand om butikerna gå omkring med den söta lilla ungen, (som jag glömde berätta om sist), och när han för synd på mig i gången så stannar han upp och går fram till mig.

Det var nämligen så här, igår såg jag den här söta ungen för första gången i affären, och han tittade på mig med nyfikna barnaögon så jag vinkade och log. Sedan började ungen att skratta och jag skrattade också och alla skrattade, det var jätteroligt.

Så pappan kommer fram till mig och säger hej på kinesiska och jag klantar förstås till det och säger "tack" på kinesiska, men ungen tittar på mig och sedan bryter ut i ett brett leende och så var samma visa igång igen, precis som igår.
Alla skrattar och är glada, och idag lyckades jag nästan lura ut hur mycket jag skulle betala innan hon visade mig miniräknaren. Känns bra att börja få lite koll.

När jag lämnade affären vinkade jag hej då till ungen och de som jobbade där, och gick vidare till hotellet för att ta det lugnt resten av kvällen, jag är för trött för att hänga med ut på karaoke även om det hade varit grymt kul. Sen litar jag inte på att min röst är helt återställd än heller, så jag avvaktar lite.

Imorrn ska vi troligtsvis shoppa, om vädrets makter håller i sig och det bli uppehåll, annars får vi se vad som händer. Det finns mycket att göra även om det regnar.

--Svar till kommentarer:---
Pappa: Ja, det tycker jag är jätteskönt, fast Michelle tror att vi inte kommer bli helt friska förrän vi återkommer till Sverige, eftersom nu är jag och hon nästan friska, men våra rumskamrater har blivit sämre.
Så risk finns att vi blir sjuka igen, vilket jag naturligtsvis hoppas att vi inte blir, men det är inte jag som bestämmer det där.
Nu har det löst sig med SJ i alla fall, tur jag har Dennis som ställer upp och hjälper mig.
Just nu är jag i Ningbo, Bejining blir det inte förrän den 30/4, vi får se vad det blir att äta då, något som är billigt och gott är ju att föredra när vi är snåla studenter, hehe.
Jag misstänker skarpt att jag kommer få rabbla min resa ett X antal gånger innan alla fått höra den, samt fixa ett bildspel osv.

Onsdag och 17 dagar kvar av skolan, samt 23 dagar kvar till jag är tillbaka i Sverige igen. Sjutton vad jag längtar! Det finns vissa saker jag saknar, igår innan jag skulle somna hade jag någon form av en matgasm (mat + orgasm), då jag låg och tänkte på allt gott jag kan äta när jag kommer hem igen.
Grillat kött, potatissallad, mammas lingonsylt, potatismos, falukörv… MJÖLK! Åååååh~

Hur som, idag har vi haft två lektioner/föreläsningar. Den på förmiddagen handlade om kinesisk arkitektur, halv intressant. Tyvärr var föreläsarens engelska inte så bra, så vi missade en hel del.
Jag var dessutom rätt trött, att va förkyld med täppt näsa och kliande hals tär på krafterna.

Efter lektionen gick vi å åt, det blev vitlöks marinerad bacon, men det är inte sådan bacon vi är vana vid i Sverige. Här var det mö flöt och smakade mer som salt skinka än som bacon. Nåja, det gick i alla fall att äta, inte en massa ben som det kan va ibland.

Eftermiddags passet gick bättre, då hade vi grundlig kinesiska. Vi fick repetera det vi redan lärt oss vilket är bra, dock gick det inte så bra för mig. Min röst försvann när jag skulle ge mig på de kinesiska uttalen.
Jag hoppas verkligen att den återkommer snart. Lärarna från Sverige sa att vi i detta året tydligen blivit mer sjuka än de blev förra året, vet inte om det är bra eller dåligt. Hur som är jag på bättringsvägen, halsen kliar inte riktigt lika mycket nu i alla fall.

Fast jag undrar jag, nu när jag och Michelle är på bättringsvägen insjuknar Linda och Hannah istället. Hoppas det inte blir så att det kommer gå runt i omgångar då tror jag att jag blir galen!
Nåja, efter lektionen begav vi oss raskt mot China Post, kö system är inget som existera här i Kina.

Det tog lite tid innan vi kom fram till disken och självklart kan de inte snacka engelska, så det tog lite tid innan de förstod vad vi ville ha. Nu har jag i alla fall fått min flygplans stämpel och postat mina vykort. Ska bli spännande och se när de kommer fram.
Det roliga är att jag skrev dem den 6/4, sen blev det liksom inte tid att komma iväg till posten för att få tag i stämpeln förrän idag den 13/4, hehe.

Nu ikväll har vi varit iväg på den billiga marknaden och spanat lite, tyvärr lyckades vi tajma in det med taxichaffisarnas bytes timme. Det är en timme då alla taxichaffisar byts av osv, 17-18. Efter ca 30-40 min och sju taxi bilar senare lyckas vi få tag på en som kan läsa lappen och vet vart vi ska av.
Vi hamnar självklart mitt i rusningstrafiken och köra på cykelbanan och köra mot rött är helt okej, eftersom taxibilarna har sina egna regler, eller i alla fall verkar det så.
Ska väl inte klaga, vi kom fram helskinnade och ingen annan kom till skada heller så, ingen skada skedd.

Det kostade 19 spänn att åka också, så billigt kommer du inte undan i Sverige, vi har skojjat lite och sagt att just nu åker vi taxi för resten av våra liv, och att så här mycket taxi kommer vi aldrig åka igen.

Jag köpte inget på marknaden, för det var mycket att ta in och den var stor, hittade några sidenscarfar, men det fanns inte så många att välja emellan i olika färger och modeller. Sen hittade jag ett stånd som verkade lovande, men då var de gjorda av polyester och 100% silk feeling, skulle inte tro det va?

Nå väl, vi ska dit igen, fanns massor med kläder, men vi hade inte riktigt tiden att gå och titta, prova, pruta osv.
Nästa gång jag åker dit så vet jag lite vart jag ska ta vägen, det var ju minst 4 våningar med labyrint aktiga gångar och massor med butiker/stånd.

Något måste jag ju ändå köpa med mig hem från Kina.


Ovan ser ni en del av universitetet, samt en mycket fin himmel. Det har varit varmt idag och jag har fått färg i ansiktet. Just nu är det typ som svensk vår fast varmare. På morgonen kallt, fast inte så kallt att du måste ha långkallingar, sen på eftermiddagen jättevarm och på kvällen svalt.
Det skulle visst ha regnat idag, men än har jag inte märkt av något regna. Nåja vi har ju som sagt några dar kvar.

--Svar till kommentarer:---
Tina: Nej, det är det verkligen inte, men det är på bättrings vägen i alla fall.
Nej, jag har inte hört att du satt Dennis i arbete. Han nämde inget om det, bara att han redan haft premiärturen med båten i sjön :(
Nackdelen med hotellet är städerskorna som kommer klockan 9.00 på morgonen och vi börjar inte våra lektioner/föreläsningar förrän 10.00, knappt vi hunnit upp innan de kommer ju.
Men annars är det rätt soft som sagt. Hoppas du har det bra.

Pappa: Än så länge så smittar det inte över nätet såvitt jag vet i alla fall ;)
Fast å andra sidan så överkonsumerar de antibiotika här, du ska gå till doktorn för minsta lilla typ och får antibitotika, så det är inte undra på att det börjar existera virus som är resistenta mot det.
Min förkylning är på bättrings vägen i alla fall, tack och lov, och snart kan jag förhoppningsvis prata normalt igen.
Inger kul att knappt kunna prata, känns som jag är i målbrottet eller nått..

Tack och lov har jag fått sova i natt och febern har avtagit. Dock återstår det mycket irriterande hostan och rinnande näsa.

Idag var det samling vid bakre utgången från campus och bussen avgick 9.00. Vi åkte ungefär i en timme innan vi anlände till Xinye, som är det företag vi ska jobba emot och göra en grafisk profil till.
Ett relativt ungt företag, startades 1993 och inriktar sig på 3 områden: möbler, aluminium och extrusion profiles.

Vi fick även äta mat på fabriken. Jag åt inte så mycket av maten, då vi vid ett tidigare tillfälle fått veta att de brukar tillaga maten på morgonen och sedan får den stå framme tills det är dags att äta.
Nej tack till att bli magsjuk. Maten bestod av kalla pommes frites, några marinerade köttbitar, med massa ben och knappt något kött, lite ris och nudlar. Jag åt lite av de kalla pommes fritsen och drack Pepsi.

Vår resa gick sedan vidare till ett tryckeri. Va rätt stort. Den byggnaden vi besökte var nästan lika stor som en fotbollsplan om inte större, svårt att säga. De var i alla fall 1 000 anställda där, samt att de hade en annan byggnad som var hälften så stor och där 600 anställda jobbade, så totalt 1 600 anställda. Då är det stort, men Kina har ju resurserna för det.
Folket finns ju här. På det tryckeriet gjorde de det allt som de gjorde från start till finish. De tryckte in böcker dock. Men scrapbooks, fotoalbum, kort osv. Ett grymt utbud.

Det var skönt att komma tillbaka till campus efter en halvlång dag med studiebesök. Vi bestämde oss för att gå till China Post för att se om vi kan få iväg våra vykort, så de kommer fram snabbare.
Tyvärr stängde de 17:00, så vi ska försöka imorrn istället. Jag gick tillbaka till campus, då jag inte mår något vidare och vill vila för att orka med morgondagen.
De andra begav sig iväg mot centrum för att shoppa. Jag sitter nu och hostar och snörvlar på hotellrummet, samt dricker massa vatten.

--Svar till kommentarer:---
Pappa: Nä, jag tror inte jag vill ha något starkt. Bör inte dricka på campus området. Sen vet jag inte vart man får tag på alkoholen här och jag klarar mig bra utan den också.
Det är åtminstone bättre idag, ingen feber.

Mamma: Halsfuss är det nog inte, tror snarare på en kinesisk variant av förkylning. Jag dricker mycket, och ikväll avstod jag från att följa med de andra ut. Kände att jag behöver krya på mig, min röst håller på att försvinna, kan knappt prata.
Men förhoppningsvis är det ännu lite bättre imorrn, eftersom jag slapp febern idag.

Fy fan! Vilken natt det har varit! Har sovit skitdåligt, eller tja jag sov hyfsat tills jag vaknade runt 4-5 någon gång. Då var jättevarmt under täcken, men ändå frös jag och hade världens huvudvärk, samt att hela huvudet känns som det innehåller snor. Jag vet att jag har feber, men jag kan inte strunta i föreläsningarna. Känns lite trist att behöva va sjuk nu. Tack och lov går det att härda ut.

Idag har vi haft föreläsningar och en välkomst ceremoni. Det var mycket intressant, och tyvärr orkar jag inte återberätta allt just nu eftersom huvudet känns som det ska sprängas om jag inte snyter mig snart.

Hostan är värst då det retar halsen nått enormt, jag åt ingen frukost imorse eftersom jag mådde skit, så jag åt vid lunch istället när halsen mjuknat upp lite. Tur att magen inte klagar, den har varit rätt trög de senaste dagarna.

Jag, Linda, Michelle & Hannah var på Walmart och shoppade mat och lite förnödenheter. Vi gick dit, men åkte taxi hem, och även om det är över 20°C ute så hade jag både halsduk och vantar på mig. Vinden är kall och jag vill inte bli mer sjuk än vad jag redan är.

Imorrn väntar studiebesök på det företag vi ska jobba emot här i Kina, känns då där lagom kul att åka dit när jag är sjuk, men jag har som sagt inte så mycket val. Mer än halva klassen är förkylda, vissa mer än andra. Sånt är livet. Jag kommer överleva även om det inte känns så kul just nu.

--Svar till kommentarer:---
Pappa: Hehe, nu känner jag mig i alla fall lite duktigare. Whiskey vet jag inte vart jag skulle kunna få tag på här, sen gillar jag det inte heller så det står jag nog över. Får fortsätta dricka vatten och vila.
Tja, pansartaxi skulle fungera, men stackars mötande bilar bara. Jag har inget emot att snörvla bara jag slipper febern.

Morfar: Här har vi över 20 grader, dock är vinden fortfarande kall. Idag fick jag inte chans att fråga om akupunktör eller vad som kan tänkas hjälpa. Tycker inte det är kul att va förkyld, särskilt inte när huvudet känns som en stor sten och kroppen "brinner". Hoppas bara att jag kan sova någorlunda i natt och slipper frysa under det varma täcket.