Men åh..

Jag vill bara skrika rätt ut, frustrationen är hög. Varför händer det mig på så kort tid? Är det för att jag sommarjobbar eller har jag bara otur?
I och för sig om man tänker på att det bara har hänt två större saker under nästan 5 veckor så är det bra att det inte varit varje natt, men det är ändå mycket med tanke på att jag varit olycksfri i månader/år.

Tur jag har bra kollegor som stöttar mig och talar om vad andra gjort som är värre, när jag gräver ner mig och tror att världen kommer gå under och jag blir av med jobbet. Det kändes värre den dagen det hände än dagen efteråt när jag insåg att det inte var så allvarligt som jag hade inbillat mig. Jag verkar anta det värsta och hoppas på det bästa även om jag är sjukt nojjig.

Nu blir det dock nya tag även om 12:an var tillbaka igår så blev det inte långvarigt. Mot slutet av turen så tände sig motorfelslampan igen, så typiskt.

Så nu blir det väl säkert annan bil ikväll om den inte är fixad, men det är inte kul att åka i en bil när man inte vet när lampan ska tändas eller inte. Jag tar hellre det säkra före det osäkra och tar en annan bil, kanske var 2:ans sätt att tala om att den vill att jag ska köra den även om den har lite skavanker (inget lyser på flaket).

Det är grymt stor skillnad på bilarna dock, 2:an är mycket större och maffigare än 12:an. Fördelarna med 2:an är boggin (även om den är trögare att svänga så kom den runt lättare än 12:an!), luckan till flaket, växellådan, hytten och fördelarna med 12:an är arbetsbelysning, lyset på flaket och när man öppnar dörren till hytten.
Så ja i stort sett har 2:an mer fördelar och än så länge är det min favoritbil att köra, men det hinner väl ändras.

Nu blir det snart en ny natt och förhoppningsvis kommer det gå bra i natt, det är mitt i veckan så bara halva kvar innan helgen.

*over and out*