Hårfärger..

Jag har haft en uppsjö av olika hårfärger genom tiderna och det är kul att blicka tillbaka och se hur det såg ut och vilken färg som man t ex saknar lite.

Först ut är min egna färg, den så kallade råttfärgen eller på fint språk "svenskt blond", som jag hade när jag tod studenten 2006.

När jag fyllde 20 blev det blonda slingor och en frisyr jag aldrig orkade återskapa igen efter besöket hos frisören. Tur är det att håret växer ut igen även om det tog tid.

2013 gjorde jag något jag alltid kommer ångra lite, blekte mitt hår. Första blekningen blev helt okej, men skulle inte fortsatt, i slutänden fick jag klippa av topparna som inte pallade blekningarna och det var just det som fått mig att ångra att jag gjorde det.

Innan jag klippte av det hade jag färgat topparna röda för det var den hårfärgen jag ville ha, men att gå från svart och rött till blont och rött på kort tid var nog inte det bästa för håret.

Här är det svarta och röda jag hade innan jag blekte håret och ibland saknar jag faktiskt det svarta. Funderar mycket på om jag ska gå tillbaka med svarta slingor eller underhår, men då vet jag att det kommer bli svårt att färga igen om jag skulle vilja byta färg.
Då får man vackert vänta tills det växt ut igen.

Har även haft hela håret svart också i en period innan det röda rök i. Det röda kom i när utväxten hade blivit lång nog.

För tillfället är det rött och här har jag även clip-on extensions. Trivs väldigt bra med det röda, men velar lite vad jag vill göra sen. Har haft funderingar på att spara ut min egna hårfärg igen och nu är jag inne på att färga underhåret antingen i svart eller mörk brunt. Tänker avvakta och se hur som helst, sommaren får passera först.

Den sista bilden är mest för att visa hur långt mitt hår var innan jag var tvungen att klippa av det. Även om håret på just den här bilden har samma längd, så illustrerar det verkligen hur kort det har blivit mot vad det har varit. Den korta sidan är min ungefärliga hårlängd i dagsläget och den långa sidan är den jag försöker komma tillbaka till.

Det är därför som jag är lite avvaktade också till om jag ska färga det, vill att håret ska få vila och bli friskt igen. Det har blivit mycket bättre och blir bättre för varje dag som går, troligen om ett år så är det helt okej längd på det igen. Har redan börjat märka att det börjar bli långt, då det inte gärna vill stanna i min klassiska hårknut i brist på annan bättre vardaglig och enkel frisyr.

*over and out*

Nya och uppfyllda mål?

Satt och kollade igenom min blogg och hittade ett inlägg från Januari 2013 med mål, nu är det 2014 så jag får se vilka mål jag uppfyllt och vilka jag fortfarande ska jobba på:

  • Skaffa ett jobb
  • Åka till Irland
  • Bli säkrare i ridningen
  • Skaffa en buffert
  • Bli mer självständig
  • Köpa häst
  • Köpa bil
  • Förbättra sitsen i ridningen
  • Flytta till hus
  • Börja träna mer
  • Köpa hästtransport
  • Skaffa bättre självförtroende
  • Köpa nytt objektiv till kameran
  • [...]

*over and out*

En annorlunda dag..

Det blev en lite annorlunda dag för mig igår, jag hade min lediga dag och ingen ridning på kvällen. Så med andra ord inga tider att passa att vara hemma till. Så en kollega som kör Göteborg varannan vecka tyckte jag skulle följa med för att se hur det är, och jag har inget bättre för mig hemma så varför inte?

Kändes lite ovant att åka till jobbet i typ civilkläder, valde några kläder jag inte är så rädd om men som ändå är sköna. Jag gick upp som vanligt men behövde inte vara på jobbet vid 7, då det skulle ta lite tid att lasta bilen så jag kom vid halv åtta. Då höll de på att bråka med den sista pallen som skulle på bilen. Sen rullade vi iväg mot Göteborg.

Det är standard när man kör lastbil att det blir köbildning efter även om man håller rätt hastighet och ibland kan man få lov att se dom mest konstiga omkörningar, som man undrar hur den föraren tänkte där.
Det är ett under att det inte händer mer olyckor på vägarna än det redan gör.

Jag hade med min nya kamera och passade på att rasta den lite, så det blev både många bilder och filmer. Filmerna ska jag försöka redigera ihop till en liten film senare, blev inte riktigt så mycket filmat ändå och jag vill att filmen ska vara intressant så folk inte tappar intresset och slutar kolla.

Men dagen i stort var riktigt lyckad, från min sida i alla fall. Jag var lite osäker på hur det skulle bli om jag skulle tycka det blev tråkigt och bli väldigt trött. Men icke sa nicke, det går inte när man åker med en kollega som kan få en att skratta så man får ont i magmusklerna och kippar efter andan för att man skrattar så mycket.

Bland annat när vi åt lunch på Stigs Center, så fick vi se underhållning av form av bilister som inte hade surrat sin last och tappade den på vägen. Två personbilar som tappar sin last mitt på vägen. Vi hade även tidigare under dagen sett en annan personbil som också tappat sin last.
Det är då man frågar sig om de ens vet hur ett spännband alternativt lastnät ser ut?

Vi mötte upp en annan kollega och lasta om bilarna, då vi hade gods som tog alldeles för mycket plats, eftersom vi är tvungna att ha plats till godset som vi skulle hämta efter lunchrasten. Tur det finns kollegor som har plats över och ställer upp.
Dock var det lite blåsigt och vind på en torr grusplan är ingen bra kombination. Grus överallt.
Men det blir coola foton i alla fall vilket är ett plus. Tyvärr avtog vinden när jag hittade den perfekta vinkeln, så ibland har man inte naturen på sin sida, men det blev bra bilder ändå.

Passade på att leka lite med kameran medan de lastade om, då jag kände mig lite överflödig och lite i vägen, speciellt när jag inte vet hur folk tänker och vill. Hjälpte förvisso till med lite, som att hämta träklossar i en av spännbandslådorna på bilarna, så de slapp hoppa ner och upp på flaken.

Senare när vi anläde till sista stoppen på rundan, så skulle visst jag få äran att backa ner bil och släp i porten. Det gick inte alls bra, började fint med att lyckas vrida på ratten för mycket så jag hamna för långt från linjen och känner lite press och prestationsångest när det finns folk som står och tittar. Jag backar alldeles för sällan med släp nu för tiden så jag känner mig som en nybörjare varje gång:

"Hur var det man gjorde nu igen?"

Kom ner i porten efter att ha fått köra fram och sen få lite hjälp av kollegan, känns som om jag inte kan själv utan hjälp och krånglar bara till det. Tur det inte var så bråttom ändå då vi fick vänta på att allt gods skulle bli färdigt, samt att en annan bil från Stockholm skulle anlända med den sista delen av godset vi skulle ha.

På hemresan hade det börjat regna och då passade jag på att leka med kameran igen, då jag inte kunde göra det kollegan som körde hade föreslagit. Att jag skulle fälla sätet och sova, när jag fällde sätet så krampa höften, ryggen protestera, så det var bara att inse att det inte kommer gå.

Så höll mig vaken hela vägen hem, skulle va snäll och gå ut och höja släpet och öppna dörrarna när vi kom tillbaka. Lyckades dock klanta till mig och sänkte visst släpet istället för att höja det, som sagt kör alldeles för lite med släp för att ha koll på allt.

Kände mig även som en nolla när jag hjälpte och koppla alla slangarna till släpet och en annan chaufför säger till mig att en av slangarna var tvinnade och det fick de inte vara för då kunde de gå sönder, men förlåt mig att jag är tjej och inte kan/vet bättre då och inget sagt något om det tidigare.
Vet inte om han menade väl då sättet han sa det till mig lät lite som lyssna-på-mig-jag-kan-och-vet-allt, men det kändes väldigt olustigt och kände mig lite nedstämd ändå.

Jag gör inte saker för att vara elak och när jag gör något för att vara snäll, samt att jag har väldigt lätt att ta illa upp om någon använder en något hårdare ton mot mig. Det är då jag känner mig som om jag är i vägen och bara ställer till massa problem.

Ungefär som när jag skulle vara snäll mot kollegan då han hade bett mig gå och hämta något i hans bil och efter att ha hämtat saken, så skulle jag skrämmas lite och slänger upp dörren till rummet, bara det att klinkergolv och blöta skor är ingen bra kombination. Så jag halkar och hamnar med benen på vardera sida om dörren sittandes på golvet. Jag är en klant och kommer alltid att vara en.

Klant eller inte, jag är jag och kommer aldrig att bli någon annan, även om jag har väldigt dåligt självförtroende och jämnt tror det värsta.

Avslutade dagen med en väldigt kort och improviserad fotosession av kollegan, som ville att jag skulle fota honom i hans vaktuniform innan han skulle iväg på nästa jobb.

För att va en improviserad fotosession, blev bilderna därefter, några bra, några mindre bra. Skulle dock vara kul att ge sig på en mer seriös porträttfotografering, där allt klaffar, ljus, modell, bakgrund, tid m.m.
Finns så mycket jag skulle vilja göra igen för att se om jag fortfarande kan och det finns bara ett sätt att ta reda på det, och det är att göra det.

*over and out*