En annorlunda dag..


Det är ett under att det inte händer mer olyckor på vägarna än det redan gör.
Jag hade med min nya kamera och passade på att rasta den lite, så det blev både många bilder och filmer. Filmerna ska jag försöka redigera ihop till en liten film senare, blev inte riktigt så mycket filmat ändå och jag vill att filmen ska vara intressant så folk inte tappar intresset och slutar kolla.
Men dagen i stort var riktigt lyckad, från min sida i alla fall. Jag var lite osäker på hur det skulle bli om jag skulle tycka det blev tråkigt och bli väldigt trött. Men icke sa nicke, det går inte när man åker med en kollega som kan få en att skratta så man får ont i magmusklerna och kippar efter andan för att man skrattar så mycket.

Det är då man frågar sig om de ens vet hur ett spännband alternativt lastnät ser ut?

Dock var det lite blåsigt och vind på en torr grusplan är ingen bra kombination. Grus överallt.
Men det blir coola foton i alla fall vilket är ett plus. Tyvärr avtog vinden när jag hittade den perfekta vinkeln, så ibland har man inte naturen på sin sida, men det blev bra bilder ändå.

Senare när vi anläde till sista stoppen på rundan, så skulle visst jag få äran att backa ner bil och släp i porten. Det gick inte alls bra, började fint med att lyckas vrida på ratten för mycket så jag hamna för långt från linjen och känner lite press och prestationsångest när det finns folk som står och tittar. Jag backar alldeles för sällan med släp nu för tiden så jag känner mig som en nybörjare varje gång:
"Hur var det man gjorde nu igen?"
Kom ner i porten efter att ha fått köra fram och sen få lite hjälp av kollegan, känns som om jag inte kan själv utan hjälp och krånglar bara till det. Tur det inte var så bråttom ändå då vi fick vänta på att allt gods skulle bli färdigt, samt att en annan bil från Stockholm skulle anlända med den sista delen av godset vi skulle ha.
På hemresan hade det börjat regna och då passade jag på att leka med kameran igen, då jag inte kunde göra det kollegan som körde hade föreslagit. Att jag skulle fälla sätet och sova, när jag fällde sätet så krampa höften, ryggen protestera, så det var bara att inse att det inte kommer gå.

Kände mig även som en nolla när jag hjälpte och koppla alla slangarna till släpet och en annan chaufför säger till mig att en av slangarna var tvinnade och det fick de inte vara för då kunde de gå sönder, men förlåt mig att jag är tjej och inte kan/vet bättre då och inget sagt något om det tidigare.
Vet inte om han menade väl då sättet han sa det till mig lät lite som lyssna-på-mig-jag-kan-och-vet-allt, men det kändes väldigt olustigt och kände mig lite nedstämd ändå.
Jag gör inte saker för att vara elak och när jag gör något för att vara snäll, samt att jag har väldigt lätt att ta illa upp om någon använder en något hårdare ton mot mig. Det är då jag känner mig som om jag är i vägen och bara ställer till massa problem.
Ungefär som när jag skulle vara snäll mot kollegan då han hade bett mig gå och hämta något i hans bil och efter att ha hämtat saken, så skulle jag skrämmas lite och slänger upp dörren till rummet, bara det att klinkergolv och blöta skor är ingen bra kombination. Så jag halkar och hamnar med benen på vardera sida om dörren sittandes på golvet. Jag är en klant och kommer alltid att vara en.
Klant eller inte, jag är jag och kommer aldrig att bli någon annan, även om jag har väldigt dåligt självförtroende och jämnt tror det värsta.
Avslutade dagen med en väldigt kort och improviserad fotosession av kollegan, som ville att jag skulle fota honom i hans vaktuniform innan han skulle iväg på nästa jobb.

Finns så mycket jag skulle vilja göra igen för att se om jag fortfarande kan och det finns bara ett sätt att ta reda på det, och det är att göra det.
*over and out*