I mitt huvud - Del 5

Mitt liv är inget roligt eller tja stundtals i alla fall, ofta roligt på jobbet och fritiden är pest och pina ibland. Tror det beror mest på att det känns som om jag inte kommer någonvart och står kvar på ruta ett. Jag vill göra saker, men det är inte roligt att göra dom själv och då gör jag inget istället, t ex ut och gå en promenad eller träna osv.

Jag har ingen motivation att göra det själv, är så less på att behöva vara själv jämt å ständigt. Det är inte roligt längre och det gnager och gör ont i hjärtat varje gång jag tänker på det. Jag känner mig väldigt avundsjuk varje gång jag ser andra tillsammans med någon annan göra saker ihop och undrar varför inte jag kan få göra samma sak?
Är det mig det är fel på eller vad är det frågan om?

Ibland känner jag mig osynlig, precis som jag inte ens existerar. Kanske hade det varit lika bra att inte finnas, hade förvisso inte fått uppleva guldkorns stunderna, men dom är alldeles för få för att väga upp allt det dåliga.
Jag känner mig även dum och korkad som inte fattar och säger fel saker.

Det är rörigt just nu och jag är förvirrad och vet knappt ut eller in längre. Jag vill så gärna ha ett liv och känna att det är roligt att leva, ha något att se fram emot, kämpa för osv, men det finns inget sådant just nu.
Jag orkar knappt och vet knappt hur jag ska orka, men samtidigt vill jag inte ge upp heller. Det kan ju vända och bli bra eller?

*over and out*


Kommentarer:

1 Poa Larsson:

Hej Marika.
Hoppas allt är bra med dig, tänker på dig ibland och hur det går för dig. Kram Poa

Svar: Jodå allt är bra med mig, är numera fastanställd på Gnosjö Trafik, tänker på er också ibland men får tyvärr inga körningar åt det hållet så jag kan kika förbi å hälsa på. Kör på som vanligt vet ja.
Marika

Kommentera här: