Ensam och ledsen

Jaha då var det dags igen. När jag tror det börjar bli bättre då krasar alltihop. Det känns som någon satt en kniv i hjärtat och förvandlat det till bly. Nu har jag helt tappat suget att göra något för andra, då det känns som jag aldrig får tillbaka lika mycket som jag själv ger.

Jag känner mig ensam fast jag är med i gemenskapen, svårt att förklara varför det bara känns så. Det gör "ont" och förhoppningsvis efter nyår kanske jag kan få hjälp, men det är så lång tid kvar. Jag vet helt ärligt inte hur länge jag orkar kämpa.

Jag vill bara leva ett vanligt liv, varför kan jag inte få göra det då utan att behöva må så här dåligt?

*over and out*


Kommentera här: